| |
Mitt största intresse har alltid varit
hundar. Mina föräldrar födde upp Drever när jag växte upp. Vi både jagade,
gjorde eftersök och ställde ut, så vi lyckades få fram några dubbelchampions.
 |
När jag var fyra år så skulle vi välja ut en parningsvalp efter en av våra avelshanar. Jag
envisades med att en lugn röd-vit tikvalp var bäst, så till slut fick jag henne
– min egen älskade Bussi! Hon visade sig vara en pärla och blev både svensk
Jakt- och Utställningschampion innan hon fyllde 2 1/2 år! Därmed började mitt
tävlingsintresse inom hundsporten. Bussi var unik i det att hon var så otroligt
lugn och snäll, hon hade ”Bussi-mentalitet”! Bussi blev så småningom mor till
fyra kullar, där jag behöll några av valparna. |
 |
När Bussi var nio år så
förolyckades tragiskt nog vår sista valp, Dicke, efter henne, i en trafikolycka
under pågående drev. Bussi blev hela femton år gammal. Jag tyckte att det kändes
tråkigt och osäkert med denna risk för jaktolyckor som de drivande hundarna
utsattes för, så jag bestämde mig för att byta ras.
 |
|
Redan något år tidigare hade jag börjat
jobba på kennel Marimia’s som hade Amerikansk och Engelsk Cocker Spaniel.Där fick jag även börja lära mig att trimma spaniels. Jag funderade
länge över valet av ras, men så småningom fastnade jag för Engelsk Springer
Spaniel, som jag tycker är en mycket trevlig, lagom stor och allsidig ras.
Välkända kennel Brigadoon kontaktades, och ur en lovande kombination så fick jag
våren 1983 Brigadoon Joy’s Royal Heiress. Heissi var en mycket stor
personlighet! Vi var ofta ute och tävlade, så hon blev Norsk
Utställningschampion och även fullcertad i Sverige och internationellt. 1985
hade jag turen att bli tvåa i SM Juniorhandling med Heissi. Hon användes
mycket vid praktisk jakt och eftersök, och vi tyckte det var roligt när Heissi
tre år i rad fick representera rasen vid SM i Viltspår. |
| |
Under tonåren så jobbade
jag på olika kennlar, hundpensionat, veterinärinrättningar och hundtrim. Jag har
hjälpt till på lydnads- och handlingkurser, och varit styrelsemedlem i flera
olika djurföreningar. 1982 började jag trimma fågelhundar och 1985 gick jag
lärling på Cindy’s Hundtrim. Nu för tiden har jag eget trim och affär kallad
Christel’s Hundvård. Ibland håller jag kurser i trimning och
utställningsträning. Dessutom har jag gått de engelska domarkurserna och gjort
de prov som krävs för att få ge cert i England, dock fattas det två dagars
rasspecifik utbildning (på springer) innan jag är färdig. I Sverige dömmer jag
ibland på inofficiella och rasklubbsutställningar, vilket är mycket trevligt och
intressant.
|
Mitt första besök i England för att se på springrar var 1984 när jag följde med Sigrun Wallqvist till North
Yorkshire. Vi träffade då bla. Mrs Nicola Calvert och hennes härliga
Calvdalehundar, vilket ledde till att jag 1987 jobbade för henne som
kennelhjälp. Vi åkte på utställningar och visade hundar flera dagar per vecka
runt om i Storbritanien Det var mycket intressant och lärorikt att få lära känna
rasen grundligt i dess hemland. Jag hade förmånen att få leva tillsammans med
kända hundar såsom; GBCH Black Ebony of Burmon at Calvdale, GBSHCH Esholt
Carafino, GBSHCH Calvdale Campanologist och sist men inte minst en av de
vinstrikaste tikarna i England GBSHCH Windydale Whimsicle Ways at Calvdale
(bilden).
|
 |
|
 |
Jag fick köpa en
lovande svart/vit tikvalp vid namn Calvdale Parting Jesture med mig hem till
Sverige. Jessica blev NUCH och vann många BIR och BIS ända upp till 11 års
ålder. Hon var en mycket duktig jakthund. Jessica visade sig också vara en bra
avelstik och blev mor till flera champions. Hon har med sina avkommor vunnit många BIS-Avelsgrupper.
Jessica var vår stamtik och ligger bakom alla kullar på kennel Collowin.
Jessica var en fantastisk hund som alltid kommer att ha en speciell plats i mitt
hjärta. |
Min familj består av mig,
Christel, min man Martin och våra tre små barn Henrik, Louise och Caroline. Vi
bor sedan 1995 på Hästeviks Gård, i Torslanda utanför Göteborg. Gården har gamla
anor och vi har lagt ner mycket tid och arbete på att förbättra lador och uthus.
Just nu är det renovering och utbyggnad av mangårdshuset som står på agendan.

Tack vare Martins arbete, så har
vi haft möjlighet att få bo i England i två omgångar, 95-96 i Essex och 98-00 i
Oxford. Vi har trivts mycket bra, och vistelserna har givit mig chansen att
återigen få ta aktiv del i den spännande engelska hundvärlden.
|